Genkoder

                     A-locus

A-locus bestämmer om marsvinet har tickning och vilken typ av tickning. Tickade hårstrån består av bottenfärg, bandfärg och toppfärg. Botten- och toppfärg är alltid en svartgruppsfärg och bandfärgen en rödgruppsfärg.

A – Agouti/argente
a – Icke agouti/argente
at – Tan/otter/fox. Dominant över a , likvärdig mot ar
ar – Solidagouti/argente. Dominant över a , likvärdig mot at

AA, Aa, Aat och Aar ger agouti/argente
aa tar bort all tickning
atat och ata ger tan/otter/fox
arar och ara ger solidagouti/argente
arat ger ett marsvin som ser ut som en vanlig agouti/argente eftersom ar ger tickning över hela kroppen och at ger enfärgad mage mm. Ett sådant marsvin kan ge både tanteckning och solidagouti/argente med ett marsvin som har aa och svartgruppsfärg

Bleker färgen från black till chocolate

B – Ej chokladblekt
b – Chokladblekning

BB och Bb ger black
bb bleker till chocolate

Hur sedan black blir grey eller lilac och chocolate blir carob eller beige bestäms av P-locus

Bestämmer vilken nyans det röda ska ha.

C – Röda färger ej blekta (golden och red)
cd – Ger buff i dubbel upplaga
cr – Ger silver (och dew ihop med ee ) i dubbel upplaga, cream ihop med cd och zobel (och dew ihop med ee ) ihop med ch
ch – Ger himalaya (och pew ihop med ee ) i dubbel upplaga, cream ihop med cd och zobel (och dew ihop med ee ) ihop med cr

CC, Ccd, Ccr och Cch ger red/golden
cdcd ger buff
cdch och cdcr ger cream (cdch är ofta ljusare)
crch ger zobel och bleker rött till vitt. Ger även dew ihop med ee och pew ihop med ee pp
crcr ger silver (fox, magpie, silveragouti mfl) och bleker rött till vitt. Ger även dew ihop med ee och pew ihop med ee pp
chch ger himalaya. Ger även pew ihop med ee (den vanligaste genkoden för pew i Sverige)

ch ger ofta rubinglans i ögonen även på svarta och golden marsvin.

Cream, oftast cdch, kan bleka svart till sk sepia.

Bestämmer mängden rött

E – Inga röda fläckar i dubbel upplaga (agouti/argentetickning syns, endast röda fläckar räknas). Semidominant över ep
ep – Lite rött syns ihop med E, lika mycket rött som svart syns ihop med ep och e
e – Inget svart tillåts att synas i dubbel upplaga och döljer ev. tickning

EE och Ee tillåter inget rött att synas
Eep tillåter lite rött att synas
epe och epep tillåter rött att synas i samma utsträckning som svart
ee tillåter inget svart att synas och döljer därmed ev. tickning

Det är dock svårt att se om marsvinet har Eep, epep eller epe endast genom att titta på fenotypen eftersom mängden rött kan variera inom alla kombinationerna

Bestämmer blekning från black till grey eller lilac och från chocolate till carob eller beige

P – Ej blekt
pg – Greyblekning. Semidominant över p
p – Pink eyed-blekning (gäller ej pew)

PP, Ppg och Pp ger black/chocolate
pgpg ger grey/carob
pp ger lilac/beige
pgp ger ofta ett mellanting mellan grey och lilac och carob och beige. De föds ofta med ljusa ögon som sedan mörknar med tiden, ibland så sent som när marsvinet är 2-3år

När marsvinet är blekt av pg eller p så kallas de röda färgerna lemon, saffron och pe golden istället för cream buff och de golden och agouti byter namn till argente

Bestämmer mängden vitt. Anlagen som finns är S och s. Man vet inte exakt hur anlagen jobbar ihop, SS har oftast inget vitt men Ss och ss kan se likadana ut. S är troligen semidominant över s men mängden vitt styrs troligen mer av olika modiferare än av om marsvinet är Ss eller ss. I färgkalkylatorn räknas SS som enfärgad och Ss och ss som vittecknade.

Såhär skrev Ida Högberg i denna tråd  på marsvin.ifokus.se

"Det brukar ibland stå att ss = mer än 50% vitt och Ss är mindre än 50% vitt. Men inte ens det stämmer så jättebra.

Jag hade ett föredrag inom SMF på vitfläcksanlaget för ett par år sen och gjorde en del efterforskningar då. Det jag kom fram till via olika gamla vetenskapliga artiklar var:

SS – Inget vitt. Kan i enstaka fall ha lite vitt beroende enbart på modifierare. I extrema fall upp till ett litet band över skuldrorna.

Ss – Allt från inget vitt till mycket vitt, kan som mest ha åtminstone 95% vitt.

ss –  Ofta mycket vitt, upp till 100%. Ibland bara lite vitt. I extrema fall inget vitt alls.

Spridningen beror dels på slump då det är en stor faktor när det gäller vitfläcksanlaget. Det har man visat i experiment.

Det verkar dock också finnas en mängd modifierare som var och en har väldigt liten effekt, men som tillsammans kan få stor effekt. Det går inte att styra så att alla djur i en linje får lika mycket vitt, men så att andelen vitt i en linje genomsnitt skiljer sig från en annan linje som är avlad åt ett annat håll. Man har visat att man med modifierare kan få fram linjer med ss som har medel på mellan 10% och 97%...

Så... Det går inte att säga Ss eller ss genom att titta bara på andelen vitt. Har de väldigt lite vitt går det inte ens att utesluta SS."